- "Människor som har mest att erbjuda, tror oftast minst på sig själva."
- "Du gör inte det."
- "Nej, det är för att jag har folk som tror på mig"
- "Men det har inte jag..."
- "Du behöver bara släppa in de."

Detta är ett litet citat från en serie, dessa ord är en av de viktigaste i livet för en tonåring.
Men oftast har en människa något som de kallar sin heder... Dessa person är de personer som är svaga, som tror de gör rätt genom att ha kvar sin heder och vågar inte prata, vågar inte erkänna sina fel och skyller på den närmaste de kan komma åt.
De som vill ha kvar sin heder vill inte förstå sina misstag, de vill gå igenom de flesta problem eller ber någon annan lösa dom. De väntar oftast på att den andre ska komma så de har kvar sin heder och allting slutar bra.
Detta slutar oftas inte bra.

Om man verkligen bryr sig om något, släpper man inte det, om inte det (om det är en person) ber det med egna ord. Man ska inte gissa sig att en person vill ha det så eller inte ha det så, man ska alltid fråga.
- Men livet är inte så enkelt visas det.

Allt handlar om uppmärksamhet, alla söker uppmärksamheten. Folk vill bli kända på saker de kan, folk vill synas. Några försöker få uppmärksamhet genom att klä sig fint och visa att de är fina. Några genom att "smöra", exempelvis säga "Vad fin du är!" men inte mena det helt (jag kallar dessa falska personer).
Men för att verkligen förkäna uppmärksahmeten man får så ska man inte söka den, man ska inte utnyttja den och man ska inte använda den bara för sin egen vinning. Med det menar jag att inte sänka någon annans självförtroende bara för att höja sitt eget självförtroende och för det få mer uppmärksamhet.

En sak bara... De jag släppt in i hjärtat, de som fått komma in i rummet i mitt hjärta, de kommer egentligen aldrig ut... De finns där fastän de egentligen är ute. "En del av dig finns alltid i mitt hjärta!".